Nyss haft samtal med treorna då vi fick chansen att ställa massa frågor.

Följande tips:

* Boka möten med handledaren ofta

* Att stöta på problem behöver inte betyda något negativt! Ta med det i Loggboken och försök lösa det eller "gå runt" problemet på något sätt, antingen själv eller med hjälp av handledaren/kompisar

* Anteckna regelbundet i Loggboken

* Disponera tiden väl, kanske lägga upp ett schema

* Börja i tid och gör gärna upp några slags delmål

* Tänk på att HELA processen räknas. Inte bara slutprodukten

* Om exempelvis Loggboken är för dåligt gjord är det viktigt att komplettera med annat. Mer fokus kommer då hamna på handledarmöten och rapporten förslagsvis.

Den här bloggsidan är tänkt att vara min loggbok under hela mitt projektarbete.

Hela den här veckan har vi haft projektarbetsvecka då vi tvåor har haft möjlighet att gå på treornas redovisningar för att få lite inspiration och även komma igång själva!

Jag har gått ifrån idéer som att undersöka olika folkgruppers hälsa på olika ställen i världen och jämföra dom för att ta reda på varför just de grupperna är mer utsatta och drabbas av olika sjukdomar osv. T.ex vi i västvärlden lider mycket av hjärt- och kärlsjukdomar, stress, depression cancer etc, medan Afrika är mer utsatta för svält, undernäring och infektionssjukdomar exempelvis. Varför är det så och vad beror det på? Den psykiska ohälsan hos oss i västvärlden är ett stort problem trorts att vi har tillgångar och resurser att förbättra den. Allt ifrån sjuk- och mentalvård till mediciner som ska få oss att må bättre. Afrika har knappast samma resurser i den utsträckning som vi har, men hur ser deras psykiska välmående ut egentligen. Även om deras psykiska hälsa kan vara nedsatt så kanske inte lika allvarliga psykiska störningar och sjukdomar förekommer på samma sätt.

Detta är ett jätteintressant projektarbete som jag verkligen skulle vilja genomföra - allt ifrån att undersöka folkgruppers hälsa, livsstil, miljö osv, men jag känner att det blir för alldeles för stort, komplext och avancerat. Därför har jag nu begränsat mig, men mina idéer är fortfarande riktade åt samma håll - fast mer fördjupat på det psykologiska beteendet hos oss svenskar istället.

Jag har nu börjat skriva och reviderat min projektplan. För att göra inlägget kortfattat ska jag bara göra en snabb sammanfattning och skriva mer i senare inlägg. Bifogar min idéskiss som den ser ut i nuläget:

”Typiskt Svenskt”

Hur reagerar vi svenskar och hur stor förmåga har vi att känna empati för andra människor vi möter, och hur agerar vi vid sådana tillfällen?

Är vi svenskar verkligen så rädda för varandra - i situationer då någon kanske blir misshandlad, rånad, överfallen, skadad och så vidare. Vågar vi ingripa och i sådana fall hur ser vårt agerande ut? Och är alla lika mycket värda? Skulle man ingripa på samma sätt och hur är vårt beteende gentemot någon om det hade varit en missbrukare eller en gravid kvinna som hade varit i behov av hjälp?

Jag själv ska försöka spela skadad och samtidigt bli filmad när jag är utklädd till olika slags ”personer”.

Fall 1: En vanlig tonårstjej (mig själv)
Fall 2: En rullstolsbunden person
Fall 3: En gravid kvinna
Fall 4: En alkoholist/missbrukare/uteliggare
Fall 5: En äldre person
Fall 6: Ett barn
Fall 7: En psykiskt sjuk person

// Emelie